Semla=heligt svenskt bakverk som alla tycks ha en åsikt om.
Förr åt jag aldrig en semla före fastan och slutade när den var över. Det var nog mest beroende på att det var mamma som serverade dem. Nu börjar de säljas redan före jul och i alla möjliga former och skepnader.
När jag var barn åt jag dem endast med varm mjölk. Nu är jag förskånskad, kallar dem fastlagsbullar och äter dem rakt opp och ner. Men jag har åsikter för det. Bästa fastlagsbullen gör min man på köpta släta bullar med riktig mandelmassa som han rört ut med lite grädde. Det ska vara lagom mycket massa i och även en kludd inuti locket. Grädden får inte vara för hårt vispad.
Idag har jag kalasat på wienersemla som passar extra bra till en kopp kaffe. Helst vill jag ha wienersemlan fylld med både mandelmassa och vaniljkräm samt en mindre mängd grädde på det. Idag fick jag nöja mig med endast mandelmassa och lite för mycket grädde. Ni ser, det är viktigt, viktigt det här med semlor, förlåt fastlagsbullar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar