Nyårsafton gick i stillhetens tecken. Det behövdes efter den hektiska julen. Således var det bara jag, Togge och katten hemma och vi kalasade på rostas med grönpepparsås och citronfromage i all enkelhet. Inget vin, ingen champagne. Jag var inte ens vaken vid tolvslaget.
Ännu en gång måste jag slå ett slag för Rostas. Denna fantastiska biff som inte är det samma som rostbiff även om den är en del av den.
Våra biffar var mörare än den möraste oxfilé den här gången och till en fjärdedel av priset. Rostas är mycket godare än ryggbiff också, i alla fall den ryggbiff du köper i snabbköpet.
2 kommentarer:
Ja, hurra för rostas, lika mör som filé men smakrikare. Det godaste kött jag ätir är en välhängd rostas, och då har jag jobbat på Svensk Köttinfo i 8 år.
Gog fortsättning!
Hur lagar du till det?
Skicka en kommentar