torsdag 17 april 2008

Min snigelhistoria

Med anledning av det här inlägget, kan jag bara inte låta bli att berätta min snigelhistoria och varför jag aldrig skulle få för mig att äta en portion hiskeliga "Sniglar Provencale".

Det hela började på 80-talet då jag jobbade som kallskänka. Vi hade sniglar på menyn och det var såklart burkvarianten som användes. Att öppna en burk var det värsta jag visste, en gråsvart stinkande sörja uppenbarade sig. Men efter att ha vattensköljt dem ordentligt blev de aningens mer attraktiva. Vi brukade fräsa upp dem med lite krydderier och bränna av dem med konjak innan vi petade ner dem i sina skal och fyllde med det åtråvärda vitlökssmöret. Vi gjorde stora satser och frös in. Skalen diskades och återanvändes och förvarades i stora plastspannar tills det blev dags att göra en ny sats. Det stank surt i spannarna. Blärk.

I samma veva var min far ute på åktur i Skåne och sprang på ett helt gäng vackra Vinbergssnäckor. Och kan man i Frankrike så kan man i Skåne. Således kom han hem med en hel koloni snäckor. Innan tillagning skulle dessa svältas och tömma tarmen. Detta projekt sattes ut i en korg i uthuset. Men sniglarna/snäckorna rymde och fanns plötsligt överallt i vårat uthus. Och bajsade gjorde dem med besked. Avsmaken tog överhanden och snäckorna kördes ut i naturen igen.

Idag skulle jag nog själv kunna göra om projektet. Efter att ha ätit blott en liten färsk snigel på tandpetare med en bit rökt fläsk på Gastro i Helsingborg förstår jag skillnaden mellan sniglar och sniglar. Det ska bli kul att se om någon matbloggare tar sig an projektet och bloggar om det. Själv vet jag exakt var jag ska plocka mina om det blir aktuellt men i nuläget lägger jag projektet på framtiden. Smaklig spis.

4 kommentarer:

gitto sa...

Hehe, jag kan lova dig att jag ska ta itu med sniglarna. Måste bara hitta några först!

Örjan sa...

Liten berättelse om senaste snigelprojektet (för två år sedan)
Gödning (så man vet vad de ätit senaste 3-4 dagarna)
Svältning (utskitning -och de producerar mycket!!!)

Problemet var bara att jag använde laxlådor (frigolit)
I brist på på mat åt de "djävlarna" fligolit och började skita vitt.

Nåväl nya lådor i icke ätbar plast.
Ny gödning. Ny svältning.

Därefter tillagning enligt receptböckerna.

Tillagade blev de, och uppätna.

Snart dags för ny plockning. Mitten maj brukar vara bra.

Anna-Eva sa...

OK Örjan, det låter intressant.Och som sagt, jag vet att de skiter mycket :)
Tack för de goda råden.Till eventuella snigelsugna helsingborgare kan jag tipsa om att det brukar finnas massor av snäckor i skogen bakom gamla mejeriet, där det finns någonslags bunker i en kulle. För folk högre upp i landet så fanns det massor i skogen i Bålsta, gamla delen, nära gästgiveriet, det finns ett industriområde där.

Marsala sa...

Finns massor runt Sala silvergruva också. Vi hade snigelrally med dagisbarnen där. Sniglarna jag tog hem kunde jag inte dräpa. Blev inte sugen när jag såg deras slemmiga, rutiga kroppar sträcka ut sig i plastbunken. Fast dem på burk är ju redan krympta och avlivade. Goda i smördeg med ört- och vitlökssmör!