Matminnen från Europa

1998 gjorde jag och min dåvarande pojkvän och min son, då 5 år, en långresa genom Europa med husbil. Det var inte direkt någon matresa men en del matminnen har jag ju från denna tokiga resa. Vi reste från Trelleborg till Sasnitz och sedan vidare till Berlin där vi stannade över natten. Där var vi mest trötta och åt något på första bästa ställe.

Därefter for vi vidare till Prag och inte heller där åt vi något speciellt gott vad jag kan minnas. Det var dåligt väder och regnet öste ner. Men vi handlade otroligt billigt i en kvartersbutik lite i utkanten av staden. En massa gott blev det.

Sen for vi vidare till Italien dit vi huvudsakligen var på väg. Vi hade inte råd att äta ute varje dag men under vår dagstur till Venedig var vi ju tvungna men det kunde vi ha varit utan, sån skitmat som de erbjöd, bara turistmat. Blä.

Vi åkte därifrån och fastnade sedan i en liten kuststad Chioggia, några mil från Venedig. Där var det trevligt, en mycket fin strand, inga turister, billigt. Därifrån har jag mitt första riktiga matminne från en liten krog vid stranden. Det regnade och det var plåttak på restaurangen. Vi åt vad huset rekommenderade och primi piatti var helt okej, Spagetti Bolognese med underbar sås och likaså en Spagetti con pomodore. Nu kände vi att vi var i Italien. Andra rätten var dock en tallrik friterade sardiner, hela med huvud och allt samt små bläckfiskar, även de friterade tillsammans med pommes frites och majonnäs i plastförpackning. Biffen som sambon valde var dock också helt okej, serverad med en citronklyfta som brukligt. Bröd fick vi också till maten men sallad fick vi beställa extra.

Sedan lämnade vi Chioggia för att köra till Pisa men strax utanför Bologna tappade vi avgasröret. Det lät förfärligt men vi tog oss till Bologna för att leta upp en verkstad nästa dag.

Där åt vi pizza och vilket pizza sen! Den ena 4 formaggio med helt ljuvliga ostar slurp och den andra innehöll mozarella, kronärtskocka och fin skinka. Dessa pizzor minns jag med saknad idag. Så goda, och stora.

Mozarella var något vi åt massor av också på den här resan.

Bilen blev lagad, kassan blev skral men vi reste vidare via Pisa och sedan längst hela italienska rivieran, Monaco och tillsist franska rivieran. I Monte Carlo lagade jag spagetti med tomatsås i bilen. Det var så tråkigt att behöva snåla.

Sedan blev hela franska rivieran en besvikelse eftersom husbilar var bannlysta överallt. Parkeringsrutorna var för små och det var förbud mot husbilar och vid parkeringsplatserna hade de satt upp bommar som bara personbilar kunde komma under. Vi drog förbi ganska snabbt, sura och konstaterade att stranden i Nice ändå bara bestod av sten så vad skulle vi där att göra ha, ha.

Istället hamnade vi i Toulon och där trivdes vi. Vi hittade en parkering där vi kunde stå så länge vi ville och en bra butik där vi botaniserade bland franska ostar och viner. Gott om restauranger fanns det också men jag minns främst en. Den var egentligen mycket enkel men maten var kanongod. Den lilla sjöjungfrun hette den på svenska. Jag åt fisk och skaldjurstallrik med grillad fisk olika sorter, grillade musslor, calamares, räkor mm mm och till detta en alldeles ljuvlig guldgul aioli. Till efterrätt valde vi Crème Brule och den var av den sorten man kunde döda för! Åh så gott.

På färden hemåt som skulle gå över Paris åt vi ännu en gång helt superb mat på ett litet värdshus i en by som hette Pouilly en Auxios. Jag minns inte exakt vad men det var en kycklingrätt i alla fall.

Nästa matminne var så musslorna i Bryssel som jag försökt återskapa, se recept. Och sen var vi nästan hemma. Ett snabbt stopp i Amsterdam bara men där vi var så panka så det fick bli varsin pizzaslice på stående fot.